Observera att denna bloggartikel är skriven på engelska, och sedan översatt till svenska med Shopifys egna automatiska verktyg. Det gör att texten kan vara svår att förstå i denna översättning. Om du vill läsa originalinlägget istället finns den här.
5 minuters läsningstid
När vi hör om vikingarna hör vi ofta historierna om deras resor långt hemifrån. Barbariska vikingar med sina skepp, plundrar och plundrar byar med yxor och svärd i hand. Jag skulle inte säga att dessa berättelser är särskilt representativa för vardagen för majoriteten av folket under vikingatiden. I den här artikeln ska vi ta en titt på hur vardagen var. Hur var vardagen på en vikingagård? Vad gjorde de och med vem bodde de?
Termen viking
Jag kommer att använda termen "viking" i denna text för att göra det enkelt. Ordet "viking" betyder något som vi idag skulle beskriva som en pirat. När jag i denna artikel använder ordet viking syftar jag på majoriteten av de människor som bodde i Skandinavien omkring år 900 e.Kr. Dessa människor var faktiskt inte vikingar, de borde kallas bönder som man kan läsa i texten.
Vikingalängan
Om vi skulle resa tillbaka i tiden för att besöka en vikingaby skulle det se lite annorlunda ut än dagens byar. Begreppet ”vikinggård” kanske borde användas istället. Det första vi kanske lägger märke till är husen, och vi skulle lägga märke till ett hus i synnerhet som ser annorlunda ut än de andra. Ett långt, smalt hus som kallas långhus. Ett långhus skulle variera i storlek beroende på ägarens betydelse. De var cirka 5-7 meter (15-25 fot) breda och 15-75 meter (50-250 fot) långa. Långhuset var centralhuset på gården. Inne i vikingalängan fanns en eldstad och den öppna spisen var samlingspunkten för folket i byn och deras gäster. Men vi hittar inga spår av en skorsten. I stället för en skorsten hade långhuset hål i vardera änden av huset under taknocken, där röken kunde gå ut genom självdrag. Dessa hål kallas vindauga på fornnordiska och betyder bokstavligen "vindöga" som senare utvecklades till det engelska ordet "fönster". Dessa "fönster" var vanligtvis de enda öppningarna (förutom dörren) i huset. Dessa typer av byggnader har också använts före vikingatiden.
Byggnadsplacering
För att få ett bra och praktiskt liv hemma är placeringen av byggnaderna viktig. Den omgivande miljön måste beaktas när man bygger huset. För att "fönstren" skulle fungera som de ska behövde långhuset placeras så att vinden kunde göra sitt jobb, hus som hölls varma borde inte placeras i en sluttning intill vatten etc. Ett hus kunde också byggas under jord. Dessa kallas pithouse och var ofta arbetsstugor för olika hantverk.
Svaren är begravda
Hur kan vi veta allt detta? Det beror på hur långhusen byggdes. Långhuset byggdes ofta av timmer och väggarna bestod ofta av stolpar som grävdes djupt ner i marken. Virket kan vara borta för länge sedan men det är hålen från dessa stolpar vi kan hitta, så kallade stolphål. Med hjälp av dessa stolphål kan vi bestämma husets längd och bredd. Och även rummen inuti. Stolphålen visar oss den faktiska platsen och storleken men en annan källa vi fick som kan hjälpa oss att återskapa ett långhus är baserat på ett historiskt fynd, en Völva-stav. I Sverige, Öland, hittades Völvas stav och ovanpå den staven finns en miniatyr av vad som tros vara ett långhus. Denna stav kallas ”klintastaven” eller ”personal från klinta”.
Inne i långhuset
Hur vi avgör hur rummen användes bygger på, som det ofta är inom arkeologin, kvalificerade gissningar. Ett exempel, vi kan ta prover på jorden och om det finns spår av frön koncentrerade i ett område är en kvalificerad gissning att rummet har varit förråd. Vi kan hitta spår av eldstäder och beroende på dess placering kan vi se hur och till vad rummet användes. Med prover på jorden kan vi också se var djuren levde.
Vanliga djur var:
- Får
- Get
- Grisar
- Kor och oxar
- Kycklingar
- Bin
- Hästar
Vem bodde där?
Storleken på bebyggelsen varierar förstås, men ett exempel kan vara att det finns ett par som äger ett långhus, låt oss kalla dem Torsten och Sigrid. Torsten och Sigrid har tre barn. Där kunde Torstens föräldrar bo och hjälpa dem med sina barn när barnen var små. På gården skulle vi också träffa flera arbetare. Det kan vara släkt och vänner, hyrda arbetare eller trälar. Gårdar kan vara självförsörjande eller en blandning av jordbruk och handel. Även om en gård förlitade sig mer på handel behövde de vara något självförsörjande och åtminstone ha en del grundläggande kunskaper i jordbruk, jakt, smide, träbearbetning, tillverkning av tyg och arbete med textilier.
Kvinnor är naturliga ledare på gården
För att få allt att fungera behöver någon vara ansvarig och här spelar Sigrid, hemmafrun i vårt exempel, en stor roll. I gravar där en kvinna av högre rang ligger begravd kan vi hitta nycklar. Med en nyckel kan du öppna och låsa dörrar vilket ger dig kraft. I sagorna kan vi läsa att nycklar används som en symbol för husmor och deras makt. När Thor klär ut sig som Freja i Eddadikten ”Thrymskvida”, var nyckeln en viktig detalj i hans klänning. Det finns en runsten som heter "Odendisa Runestone" som reses upp för en hemmafru. Så hemmafrun verkar ha spelat en central roll när det kommer till vardagen för en viking.
Skolor och lärande under vikingatiden
Kunskaper och färdigheter gick i arv från generation till generation och när barnen väl blev äldre tillbringade de förmodligen sina dagar med att hjälpa de andra vuxna på gården. Eftersom det inte fanns skolor som idag lärde de sig av de vuxna genom att arbeta med dem under dagarna och när kvällen kom satt folk tillsammans runt brasan och delade historier och kunskap. Det var också här sagorna och myterna berättades och några av dessa skrevs ner senare och vi kan läsa dem i Eddan. Om en familj hade specifika kunskaper eller färdigheter som smide, kunde dessa familjer fungera som fosterfamiljer och få en annan familjs barn som lärlingar och lära dem att smida.
Var vikingarna smutsiga?
När man läser om vikingahus eller till och med besöker ett vikingahem kan man tycka att livet var smutsigt och illaluktande under den tiden, men källorna säger något annat. Ett vanligt fynd från vikingatiden är till exempel kammar. Det har hittats så många kammar att man kan tro att varje person gick runt med en kam under den tiden. Detta kan tyda på att hygienen var viktig. Vi kan också läsa det i den gamla texten skriven av ”icke-vikingar”. De märkte och kommenterade ofta att vikingar tog väl hand om sig själva. Som "de använder kammen varje dag", "de tvättar sig ofta (minst en gång i veckan) - Fun fact: Ordet för lördag i Skandinavien, på svenska kallat Lördag, kommer från det fornnordiska ordet Laugardagur som betyder "tvättning dag". Andra anteckningar och kommentarer kan vi läsa om vikingar att de bytte kläder ofta.
Pengar talar inte, det gör materialet
När vikingar gjorde affärer handlade de och bytte produkter. Mynt användes, silvermynt var vanliga men i de fallen var det faktiska materiella värdet viktigare snarare än penningvärdet. När man hittar silvermynt från vikingatiden kan de skäras i bitar. Det beror på att de vägde silvret snarare än att tänka på myntets penningvärde.
Dagar fyllda av hårt arbete
Jordbruk och allt som har med mat och kläder att göra var viktiga uppgifter och tog mycket av en vikingas tid. Men låt oss säga att en person på gården var mycket skicklig. Sedan kunde de byta ut sin kompetens och förvandla den till en inkomst. Sådana gårdar skulle kunna förlita sig mer på handel. Vanliga färdigheter eller produkter som användes vid handel:
- Järntillverkning
- Metallhantverk
- Smycketillverkning
- Läder och hudar
- Textilier
- Träbearbetning
- Skeppsbyggnad och husbygge
- Krukmakeri
- Att göra runstenar
Vi kan hitta spår av nästan fabriksliknande områden där ett specifikt skicklighetshantverk ägt rum. Vi kan hitta spår av detta när vi gör utgrävningar men också när vi tittar på ett ortnamn. Till exempel, i dagens Sverige är "smedsby" ett ganska vanligt namn på en by. Detta översätts till "smedens by". Detta kan härröra från en tid då denna plats var specialiserad på järntillverkning eller någon form av smide. Man kan tänka sig att på sådana bygder var uppgifterna mer tilldelade än på en mer självgående gård. Även om alla har en uppgift och gör sysslor finns det ofta en hierarki på gården. På rikare gårdar var denna hierarki förmodligen tydligare medan på den "vanliga" gården, där det bodde färre människor, var sysslorna troligen mer jämnt fördelade.
Stämmer din bild av vikingar med det du just läste? Om inte, vad var annorlunda och gav det dig några frågor? Låt mig veta i kommentarerna!