Observera att denna bloggartikel är skriven på engelska, och sedan översatt till svenska med Shopifys egna automatiska verktyg. Det gör att texten kan vara svår att förstå i denna översättning. Om du vill läsa originalinlägget istället finns den här

 

Jag nämner ganska ofta att jag använder traditionella metoder. Men vad menar jag egentligen när jag pratar om traditionella metoder? Jag kommer att dela med mig av mina tankar om traditionell smide i den här artikeln, det skulle vara intressant att höra dina tankar också. Så om det här blogginlägget väcker tankar, dela gärna i kommentarsfältet nedan.

När man tittar på smides historia förändrades inte verktygen och teknikerna så mycket från början av järnåldern fram till 1800-talet. Så i många hundra år har samma metoder och verktyg använts för att forma och smida järn till verktyg, hushållsartiklar, konst och smycken etc. Det är dessa metoder jag tänker på när jag säger traditionella metoder. Så om jag har ett föremål som är modernt tillverkat med traditionella metoder, skulle samma föremål kunna reproduceras i en vikingatidssmedja.

Under 1800-talet tog industrin ett steg framåt och maskinerna gjorde mer av det arbete som mänskliga händer gjorde tidigare. Även nya tekniker blev vanligare, såsom svetsning (vilket är en tillverkningsprocess som sammanfogar material) som förändrades mycket och behovet av en smed började ta fart.


Vad sägs om krafthammare, är de traditionella?

Även om versioner av krafthammare (så kallade triphammers) har funnits väldigt länge (åtminstone sedan medeltiden i Europa) kanske vissa anser att de inte är traditionella. Men jag ser det så här: förr i tiden var det vanligtvis minst två smeder som arbetade tillsammans, det skulle inte vara möjligt för mig att göra alla dessa saker ensam. När jag smider tyngre saker skulle jag behöva en slägga och för det behöver jag någon som håller i arbetsstycket. Så jag ser att krafthammaren bara är en ersättning för den andra smeden. Det tar inte mycket ifrån handarbetet. Det är lite lättare att arbeta med eftersom hammaren alltid slår rakt och den kommer också att vara på gott humör hela tiden, men dessutom är det ganska likt att arbeta med en annan smed.

Du kan se mitt arbete här.

traditionell smide

Andra moderna verktyg jag använder, men tycker inte att de tar för mycket från hantverket:

Jag använder Oxy-acetylenbrännaren då och då vid smide och vid lödning, detta är helt enkelt för att påskynda processen. Jag använder bandslipen eller vinkelslipen ibland istället för filar av samma anledning. Jag skulle kunna använda smedjan för dessa tillfällen men det skulle påverka priset ganska mycket, detsamma gäller när man skär materialet i arbetsstycken. När jag köper material (om jag inte återanvänder gammalt järn) får jag det i 6 meter långa stänger. Jag använder en såg för att kapa den i mer hanterbara längder. Dessutom tror jag att en smed från vikingatiden skulle känna sig hemma också i min smedja. Och med det sagt, jag tror att det är viktigt att hålla de gamla färdigheterna och teknikerna vid liv så jag försöker balansera det så gott jag kan.

Läs mer om mig och min smedja här


Man kan ifrågasätta om det är bättre att gå 100% all in, och bara jobba med handverktyg och aldrig använda elverktyg?

Personligen ser jag en risk med det och risken är att arbetet helt enkelt blir för dyrt vilket leder till att smeden inte kan försörja sig på det och förr eller senare kommer vi inte ha några smeder i närheten och skickligheten och kunskapen dör ut. Jag tror att det är bättre att hitta en balans för att hålla kvar smederna och fortfarande använda de traditionella metoderna och kunna informera och visa dessa färdigheter. Det är så jag ser det och vad jag försöker göra. Vad tror du?

Philip Lufolk