Observera att denna bloggartikel är skriven på engelska, och sedan översatt till svenska med Shopifys egna automatiska verktyg. Det gör att texten kan vara svår att förstå i denna översättning. Om du vill läsa originalinlägget istället finns den här. 

 

Intresserad av smide och undrar hur man startar en smide? Frågor som brukade dyka upp när man frågade hur man börjar smide är: Vad behöver du för att börja smide hemma? Vilken storlek städ för en nybörjarsmed? Bästa nybörjarsmedssmedjan? Typer och användningsområden för smedhammare? etc. Frågorna är många. I den här artikeln har jag listat de 5 sakerna du behöver för att bygga din hemsmedja och saker att tänka på när du börjar smide. Jag hoppas att detta kommer att ge dig fler insikter när det kommer till en smedsuppställning och ge några tips om vad en nybörjarsmed behöver.

Jag kommer också att ha en personlig reflektion och berättelse om varje ämne. Du kan se mer av mitt arbete här och läsa mer om mig och min smedja här .

Smedjan

När du letar efter smidesutrustning för nybörjare kanske du vill börja med smedjan, butikens hjärta. Men vilken är den bästa smedjan? Gassmedja vs kolsmedja? Vilken är bäst för en nybörjarsmed och för din hemsmedja?

Jo, det finns olika typer av smedjor som använder olika typer av bränslen. Vi fick fastbränslesmedjor (kolsmedjor), gas- och oljesmedjor och elektriska smedjor. Även om elektriska smedjor blir mer och mer populära är de fortfarande ganska dyra och vanligtvis inte förstahandsvalet för nybörjaren. Så om vi trimmar ner det till fast bränsle kontra gassmedjor kan vi ta en titt på vilken som kan passa dig bäst.

Proffs med en gassmedja

En gassmedja är relativt ren och lätt att använda. Lätt att komma igång och kräver inte mycket träning att använda. Det är lättare att få lång och jämn värme på sitt material, något som kan vara bra när man till exempel smider långa blad. De kräver inte konstant underhåll medan de körs - användbara i serieproduktion. Gassmedjor är mer grannvänliga, ingen rök så du behöver ingen skorsten men de behöver ventilera!

Nackdelar med en gassmedja

Jämfört med en smedja med fast bränsle ger de mycket mer ljud och värme till arbetsmiljön. En annan nackdel är att de är ganska små. Ganska ofta är de byggda av långsmal cylinder vilket begränsar dig att arbeta med långsmala föremål. Detta är bra för de flesta projekt men det kanske inte passar allas behov.

För- och nackdelar med en kolsmedja

Med en fast bränslesmedja är den enda begränsningen din verkstads väggar och tak. Du kan uppnå en varmare och en mer koncentrerad värme vilket är användbart under vissa stunder när du smider. Även om den är lite stökigare och knepigare att använda föredrar jag personligen en smedja med fast bränsle på grund av dess utbud av möjligheter och att den är mer traditionell vilket är en stor del av varför jag gör detta som yrke. För att hålla de gamla teknikerna och färdigheterna vid liv.

Personlig reflektion

Tänkte berätta om min första smedja och hur jag kom igång: Så jag hittade min farfars städ i en lada med lite hammare och tång, sen behövde jag bara en smedja för att komma igång.

En del av varför jag till och med blev intresserad av smide var att få en känsla av frihet och självständighet. Jag ville göra mina egna grejer och smida det jag behövde, verktyg eller husgeråd etc. Så det självklara alternativet var att bygga smedjan själv.

Jag visste att jag ville smida med fast bränsle så jag såg mig omkring och letade efter något som kunde fungera som en smedja. Och jag hittade: En gräsklippare, stekpanna, hårtork och lite armeringsjärn.

Jag tog bort motorn på gräsklipparen och vände upp och ner på den, fäste armeringsjärnen på den och jag fick mitt bord. Stekpannan fungerade som en eldgryta och hårtorken var min luftkälla. Min smedja var klar och bra att gå!

Denna vackra skapelse finns tyvärr inte längre. Det var inte idealiskt men det fungerade och tjänade mig i ett par år. en riktig gör-det-själv-smedja.

Bränslet

När du har bestämt dig för om du ska gå med en gassmedja eller kolsmedja, bygg din egen gör-det-själv-smedja du behöver lite bränsle.

För en gassmedja är naturgas eller propan vanligt att använda. Det kommer ingen rök när man bränner gas så ingen skorsten behövs. En gassmedja kan dock producera kolmonoxid så bra ventilation är viktigt!

För en smedja med fast bränsle har du 3 alternativ: Kol, koks eller träkol.

Kol är smutsigast sedan koks och kol är renast. Beroende på kvaliteten kan kolhalten variera.

• Kol som säljs för smide har vanligtvis en kolhalt på 90 %
• Koks är destruktivt destillerat kol så dess kolhalt beror också på dess kvalitet men vanligtvis runt 95 %

Föroreningarna i kol och koks kan orsaka problem vid t.ex. smidsvetsning. Men när du väl har vant dig vid bränslet du använder kommer det att gå bra. Personligen använder jag kol och smidsvetsar utan problem.

Du kan använda alla 3 bränslena i en bottensprängsmedja men eftersom träkol är mycket lättare än kol och koks kan det börja "flyga" så en sidosmedja är att föredra men detta kan kompenseras med en djupare eldgryta om du har en bottensprängning förfalska.

Vilka är för- och nackdelarna med dessa bränslen?

Träkol är traditionellt och ett utmärkt bränsle. Det skulle vara mitt första val men på grund av ekonomiska skäl går jag med kol. Men även om kol kanske har det lägsta priset, kan gas vara billigare i det långa loppet om du gör serieproduktion. Så beroende på din smidesstil och lokala priser kommer det att variera vilket bränsle som är det mest prisvärda.

En sak till om cola. En kokseld slocknar ganska snabbt när luftkällan är avstängd, så om du har en handvevad eller fotdriven smedja och har problem kan kol eller träkol vara ett bättre alternativ.

Personlig reflektion

Som jag skrev i den personliga reflektionen om smedjor var en del av varför jag ville börja smide att bli mer självständig så när jag började ville jag göra mitt eget bränsle.

Då jobbade jag i skogen. Vi sålde det större virket till ett sågverk och de mindre träden tog vi hem för att göra ved. Och en del av det förvandlade jag till träkol och använde det som bränsle.

När man smider med träkol tar det ganska stor volym av bränslet. Jag kunde ha gjort en stor kolhög som skulle ha producerat mycket kol, men jag kände att det skulle vara ett för stort projekt att göra det ensam. Så jag forskade och hittade ett sätt att göra mindre partier i en tunna. Om du är intresserad av detta kan du hitta olika sätt på hur du gör det på youtube eller kontakta mig så hjälper jag till.

Städet

En fråga som brukar dyka upp när du skaffar ditt första smedsstäd är hur tungt städ behöver jag? Vilken storlek städ behöver en nybörjarsmed?

En tumregel är att den ska vara minst 50 gånger tyngre än din hammare. Så om du använder en 1 kg hammare för att smida, bör städet vara minst 50 kg. Med detta sagt, ju tyngre städet, desto bättre.

Men oroa dig inte om du inte hittar ett tungt städ. Du kan göra den tyngre genom att fästa den på ett tungt underlag, en stubbe eller ett block av trä till exempel. Du kan gräva ner basen en bit i marken eller skruva fast den i golvet för att göra den mer solid. I en gammal smedja jag besökte hade de städet fäst på en stor sten. Så om städet sitter ordentligt kommer du iväg med ett lättare städ.

Vilken typ av städ ska jag skaffa?

Tja, det behöver inte vara ett städ! Städet är bara din andra hammare så så länge det är ganska tungt och har en härdad yta duger det. Formen spelar egentligen ingen roll.

En annan fråga som brukar dyka upp är hur man väljer ett bra städ och om ett använt städ duger? Tja, i de flesta fall skulle jag säga att det gör det. Så länge den har en bra retur och är relativt platt. Om kanterna är uppslagna kan du slipa dem till en annan radie vilket är användbart. Vill du ha vassa kanter kan du svetsa och göra dem vassare eller göra ett litet städ som du placerar i din hardiehållare. Men den vassa kanten behöver inte vara längre än hammarens yta. En del som är platt är användbar men dips är också användbara. Så även om det är ett dopp i städet är det oftast inget problem.

Oroa dig inte för mycket om städet. Så länge det är stabilt kommer du att hitta lösningar om du stöter på några problem. Så skaffa dig en ASO ("Anvil Shaped Object") och börja smida!

Personlig reflektion om städ

Mitt första städ var ett arv från min farfarsfar Alfred. Om han köpte den ny är det från början av 1900-talet. De två vanligaste städen är antingen med ett eller två horn. Mitt första städ hade två horn och det är vad jag är van vid. Jag kunde inte föreställa mig ett liv utan det andra hornet. Jag använder det hela tiden. Detta beror såklart på vad som smids och vad vi är vana vid.

Jag använder fortfarande städet, min första. Den har en hålighet som är perfekt för vissa projekt. Kanterna är väl rundade som jag använder när jag till exempel gör rullar. Men jag minns när jag började smida mjölners, då behövde jag en vassare egg. Så jag svetsade några centimeter och gjorde en ny kant.

När jag flyttade till Sverige tog jag med mina två finska städ. Det okända från min farfarsfar och min Lokomo.

Jag har nu köpt några svenska städ som väntar på att tas i bruk. Men det tar tid att vänja sig vid ett nytt städ och jag har svårt att skilja mig från mina två finnar.

Hammaren

När det kommer till smedsutrustning kommer hammaren och de olika typerna av smedshammare att variera beroende på din smidesstil. Det är en bra idé att ha några olika typer av hammare i din smedsuppställning så att du är redo för alla projekt.

Hur tung hammaren behöver vara beror på hur tjockt materialet är. Formen på hammarytan beror på vad som ska åstadkommas. I min smedja fick jag hammare från 100 gram upp till 8 kilo. Men 95% av tiden använder jag en hammare som är mellan 700 g - 1,3 kg. Om du använder en hammare som är för lätt blir smidningen ineffektiv. Energin i hammarslaget går inte igenom pjäsen. Ett tecken på detta är när du smider på änden av biten på spetsen av ett knivblad till exempel och änden förvandlas till en "fiskmun".

En tung hammare kommer att sakta ner dig. Hastigheten är underskattad, när jag har experimenterat med olika hammare brukar jag få mer gjort med en lättare hammare på grund av hastigheten. Så en för tung hammare kan också vara ineffektiv för att inte tala om slitaget på kroppen.

Ett sätt att bestämma längden på handtaget är att ta tag i hammarens huvud och rikta handtaget mot dina biceps. Änden av handtaget ska vara vid din armbågskrok. Men på de lättare hamrarna kanske du vill ha ett kortare handtag. Handtagets längd är trots allt personlig preferens. Men tjockleken är viktig. Om du har fel grepp kan det skada handleden.

Dessa tre hammare är en bra början:

• En 500g med kulpenna då denna mestadels kommer att användas för dekorativt arbete
• En 1 kilos cross peen hammare, pennan på denna kan vara ganska smal
• Och en 1,5 kilos med tjockare krysspenna.

Du måste klä hammarens ansikte. Man kan göra den lite rundad för att undvika grova smidesmärken och kanterna kan vara väl rundade av samma anledning.

Personlig reflektion om hammare

När jag väljer vilken hammare jag ska använda försöker jag gå med så lätt som möjligt för att minimera slitaget på kroppen och hålla farten uppe. Energin från hammarslaget flyttar inte bara material utan genererar också värme till arbetsstycket. Genom att generera mer värme i biten kommer varje värme att hålla längre och du får mer gjort. För handsmide brukar jag använda en hammare som väger runt 1 kg.

Men som jag skrev tidigare så beror det på arbetsstycket och vad som ska göras. Cross-penen är min favorit Något som jag saknar i min hammarsamling är hammare med olika riktningar på pennan. När jag hittar tid kommer jag att smida några diagonala och raka pennor.

Jag har nyligen upplevt hur viktigt ett bra grepp är. På en av hamrarna använde jag mycket handtaget var för tunt för min hand och med dåligt grepp började min handled göra ont. Så en dag gick handtaget sönder. Jag var för lat för att göra en ny så istället tog jag bara en ny hammare och med det handtaget hade jag bättre grepp. På bara några dagar har smärtan i handleden försvunnit. Jag har lärt mig min läxa, jag hoppas att den håller sig borta nu.

Materialet

Vilken metall är lättast att smida?

Som smed arbetar du främst med järn, eller stål skulle vara det korrekta ordet. När du köper "järn" från butiken innehåller det kol som gör det till stål.

När du smider allt annat än verktyg vill du oftast ha ett material med så låg kolhalt som möjligt. Det vanliga mjuka stålet du köper i affären och som du kan använda i smedjan har en kolhalt på runt 0,2% vilket är bra för de flesta projekt.

Ju högre kolhalt det är, desto starkare och hårdare blir materialet. Du kan göra stålet med olika egenskaper beroende på legering. De olika legeringarna blir mer intressanta när du smider verktyg. Du kan göra det segare, hårdare, mer fjädrande etc. Det finns många olika legeringar där ute och jag kan inte lista alla här, men jag ska visa ett exempel:

Det finns ett högkolhaltigt stål som heter 80CrV2. Vi kan se några av legeringarna i namnet. Stålet innehåller krom (Cr), vanadin (v), mangan (Mn) och kol (C). Kolet gör stålet hårt vid härdning. Chromium förbättrar härdbarheten. Vanadin ökar styrkan samtidigt som duktiliteten bibehålls och främjar finkornig struktur. Mangan förhindrar sprödhet. Här ochhär kan du läsa mer om legeringar.

Vilket stål är lättast att arbeta med?

En tumregel är att de enklare legeringarna oftast är lättare att arbeta med och ett stål som har en kolhalt på 0,4%-1% kan användas till verktyg. Det finns verktygsstål med högre kolhalt men dessa stål ställer högre krav.

En högre kolhalt gör stålet hårdare men också sprödare. Så beroende på vilket verktyg du gör måste du välja materialet noggrant.

Förr i tiden tillverkades stål med andra metoder än dagens och detta gjorde att stålet fick en annan struktur än modernt stål. På vissa bitar ser det ut som trä med sina fibrer. Detta brukar kallas smide och är väldigt smidigt att smida på grund av sin låga kolhalt och är väldigt vacker med sin struktur. Det är tyvärr svårt att få tag i eftersom tillverkningen av smide upphörde för länge sedan.

För en smed finns det inget som heter skrot så gå till skroten, hitta lite material och börja smida!

Personlig reflektion kring material

En tråd i detta där jag delar med mig av en personlig reflektion kring varje ämne och även en anledning till att jag tycker så mycket om smide är att det ger mig en känsla av frihet och självständighet.

Jag har byggt smedjan och gjort verktygen själv. Och bränslet jag använder men en bit som saknas är att göra själva materialet, att göra järn. Det skulle vara så intressant att göra det från grunden, samla ihop malmen och sedan smida något ur den.

Det är enkelt att göra i teorin men jag vet att det är väldigt svårt att få bra kvalitet. Det finns ett fåtal personer som har kompetensen att göra järn på det gamla sättet och jag hoppas att jag en dag kan lära mig eller åtminstone prova det.

Det är en lång process och därför var järn mycket dyrt förr och stål ännu dyrare. Detta förklarar varför järn användes lite restriktivt och bara där det behövdes. För mig är järn mycket värdefullt. Det är så användbart när man gör olika legeringar och uttrycket av det är så vackert. Och det faktum att du kan tämja den och förvandla den till en form ett tag men i slutändan kommer den att förvandlas till sin ursprungliga form.

Sammanfattning

Som du har läst finns det inga rätta svar. Vad den bästa lösningen är beror på dig och dina behov, smidesstil och vad du smider och mycket mer. Om du har några frågor kan du kontakta mig när som helst så ska jag göra vad jag kan för att vägleda dig. Maila mig ett Philip@lufolk.com. Lycka till!