Observera att denna bloggartikel är skriven på engelska, och sedan översatt till svenska med Shopifys egna automatiska verktyg. Det gör att texten kan vara svår att förstå i denna översättning. Om du vill läsa originalinlägget istället finns den här.
8 min läsning
Introduktion
Vikingatiden är en fascinerande period av historien som har fångat fantasin hos människor runt om i världen. Men som med alla historiska perioder finns det många missuppfattningar och myter kring vikingarna. I detta gästblogginlägg skrivet av ingen mindre än fantastiska Elin Pirso (även känd som Mooselady) ska vi utforska vikingatiden och vilka vikingarna egentligen var. Vi kommer att diskutera deras samhälle, kultur och livsstil, samt deras inverkan på historien. I slutet av detta inlägg kommer du att ha en bättre förståelse för vikingarna och deras plats i historien.
Observera att detta är del 2 av en gästbloggartikelserie från Elin Pirso. Del 1 om Runorna och vikingarna hittar du här.
Inledning från författaren
Hej alla! Jag är glad över att ha blivit inbjuden av de underbara människorna på Lufolk, och har äran att skriva en artikel för dem! Lite om mig själv; jag heter Elin Pirso och är utbildad (nu under våren 2023) inom kulturarvsstudier och arkeologi. Anledningen till att jag har tagit en examen inom dessa ämnen är min fascination och besatthet av historia, kultur och arkeologi. På mina sociala medieplattformar passar jag på att använda den kunskap jag har och sprider den till andra historienördar och alla andra som vill lära sig. Jag är väldigt inne på skandinavisk bronsålder och järnålder, Estlands historia och gamla hällristningar. Nu efter denna introduktion och några andra sätt att hitta mig, ha en bra läsning!
Var du kan hitta mig
Tankar om objektivitet och historia
Historien är inte objektiv, den är i ständig förändring tillsammans med vårt samtida samhälle och utvecklingen inom tekniken. När man talar om ett sedan gammalt samhälle från gamla tider måste man också tänka på vem som berättar dess historia och när någon berättar den. Historievetaren Sven Sodring Jensen säger under sin forskning av historiens lära under 1900-talet, att det vanligtvis finns fyra huvudmodeller för hur historien har lärts ut. Den första av dessa modeller har utformats för att framkalla känslan av plikt, patriotism och upprätthållandet av de nuvarande normerna (ofta med religiösa undertoner). Denna modell talar ofta om vissa viktiga personer i en lands elit som kungar, jarlar, lokala hövdingar och ofta berättar de om viktiga krig. Den andra modellen har varit det objektiva historieberättandet, där politik och religion har lämnats utanför det historiska återberättandet. Den här andra modellen verkar mer slumpmässig och kaotisk eftersom den inte fokuserar på vissa eliter eller krig, utan kanske rockkonster eller hur man gör smör (men detta är under all kritik eftersom ingen människa är rent objektiv och ett urval görs alltid av någon ). Den tredje modellen är där historien används som ett sätt att navigera i det samtida samhället, och där man kan använda olika delar av historien för att användas i modern mening. Den fjärde är alla dessa tre kombinerade, så den fjärde försöker komma över bristerna i de tidigare tre modellerna. Kanske kunde du till och med känna igen en eller flera modeller från dina egna historieklasser i skolan.
Den stora frågan du kanske har nu är varför jag plötsligt tar upp dessa mycket komplexa och abstrakta tankar och modeller för historieundervisning? Jag kan lova dig att det inte är att vara en smärta i din rumpa, eller någon annanstans på din kropp och själ. Det är bara viktigt när man talar om vikingarna, att se till att alla är med på att det finns en enorm norm och partiskhet i hur dessa människors berättelser har formats och skulpterats under 1800- och 1900-talen fram till idag. Dessa normer fanns också på sin egen tid under järnåldern, och de berättelser som senare berättades av arkeologer och historiker genom århundradena efteråt.
Många har hävdat att den berömda vikingatiden började med plundringen av Lindisfarne under 793 e.Kr., vilket är något intressant, eftersom arkeologiska bevis visar att det inte skulle vara den enda gången skandinaver har varit ute och plundrat med fartyg av detta slag. Det finns till exempel de berömda fartygsbegravningarna som hittades i Salme, Estland, daterade till slutet av 600 e.Kr. och början av 700 e.Kr. Tillsammans med de otaliga hällristningar från skandinavisk bronsålder som skildrar båtresor, tillsammans med bevis på hur brons som hittats i Skandinavien från bronsåldern inte härstammar därifrån, kommer det från långt borta länder som Spanien. Frågan är dock hur mycket av dessa resor som har varit fredliga i motsats till de som inte var det. Och när blir de skandinaviska räden av ”vikingkaraktär” istället för något annat? Är tiden och dess moderna kroniska kategori den enda faktorn kanske?
Lindisfarne-razzian är dock av betydelse, eftersom det var början på händelser som så småningom skulle leda till den berömda Danelaw och permanenta förändringar av historiens gång på de brittiska öarna. Och om vi skulle gissa, kanske inte människorna som bodde på de brittiska öarna hade hittat skandinaverna som kom dit för att plundra och orsaka kaos, för att vara så empatiska under dessa tider. Vilket ger oss beskrivningen av vikingarna som barbariska och grymma. Men andra bevis tyder på att förutom detta kaos och razzior har det gjorts många resor till de brittiska öarna som har varit fredliga handelsresor. Den resande vikingen är därför en komplex karaktär att beskriva, och det beror helt på vilka skandinaviska resenärer under vilken omständighet vi lägger vikt vid.
Okej, låt oss fortsätta med vikingarna redan!
Låt oss nu tala om människorna i Skandinavien under vikingatiden. Det är viktigt att komma ihåg att vikingatiden är en terminologi, och de människor som lever under denna period kommer att kallas vikingar i den här artikeln, inte bara de som plundrar eller reser. Precis som inte alla hade tillgång till brons under bronsåldern kommer de fortfarande att kallas bronsåldersmänniskor. Det gör det bara lättare för alla att förstå vilket geografiskt område och under vilken tidsperiod jag syftar på som författare. Tack för att du förstår.
Vikingatiden varade från omkring åren 800 till 1050 e.Kr. (både lite före och lite efter), och med alla arkeologiska fynd som härrörde från denna period kunde den ses som en spännande och dynamisk tid i skandinavisk historia. Jordbruk och fiske tycks ha varit den främsta basen för den här tidens ekonomi, det kan ha varit det som finansierade vikingatidens blommande handelsvaror och resor. Det verkar ha skett en positiv utveckling inom jordbruket som ledde till både bättre matade människor och en sund ekonomi. Det fanns också ett mer centraliserat sätt att bygga byar, som gav mer skydd än tidigare, och som kunde ha gjort det lättare för jarlar och lokala hövdingar att förhandla med bönderna i utbyte mot skydd. Det finns definitivt en elit i det här samhället, och människor med olika roller. Bönder, hantverkare och andra människor med tamare yrken är vanligare än den berömda plundrvikingen. Den lägsta klassen i detta samhälle skulle vara trälarna och ambaterna, slavarna från vikingatidens Skandinavien. Det nämns att en bonde hade så många som 30 trälar som gjorde sysslor på sin gård under början av 1000 e.Kr. Det finns också en runsten från Danmark, som berättar om en smed som släpptes fri av sin herre under en resa (denna sten har ID DR 58).
Vikingakvinnor av eliten kunde också ha respekt, status, kunde äga mark och ärva rikedomar. De kunde också gifta om sig och fortsätta med nya familjer. Det finns inga tecken på att kvinnorna har lägre status än sin tids män. Det verkar spela större roll med vilken klass du var än vilket kön du hade. Något vi kan se genom exemplet med den berömda krigargraven Bj 581, där en kvinna har lagts till vila med ett helt vapen och 2 hästar. Vikingatidens kvinnor har också fått en magisk roll genom det historiska berättandet. Detta i form av de kvinnliga shamanerna, Völvor, som har hittats begravda tillsammans med sina magiska stavar av järn. Många fynd och sagor visar också hur vikinga kvinnor har använt vävning som både en sysselsättning men också ett verktyg för att utföra ritualer. Många kvinnor från vikingatiden har också begravts med fjäll, vilket kan peka på att de varit köpmän under sitt liv.
Grävningar gjorda på Gotland och Öland, Sverige, visar att hus vanligtvis ryms 3 generationer av samma familj. Och många platser som vikingastaden Birka, den stora bondgården Varnhem och ön Helgö visar oss att vikingarna var väl förbundna med omvärlden. Utbyte av kultur och handel blomstrade. Vikingatiden och dess invånare var en mycket dynamisk och komplex tidsperiod, och den stora majoriteten av den skandinaviska befolkningen reste inte och plundrade, några gjorde dock sina rikedomar genom den typen av verksamhet, och många runstenar berättar om unga män. dör på det sättet.
Med alla de moderna tolkningarna av vikingarna genom filmer, spel och TV-serier, låt oss också prata mode lite. Det berättas att vikingarna tvättade sig minst en gång i veckan och var mycket måna om utseende och renlighet, vilket också kan ses genom hur många vikingatidskammar som hittats. Än idag är lördagens namn Lördag (med variationer i de skandinaviska språken), som kommer från akten till "löga" eller "laugō", enkelt uttryckt betyder att tvätta sig. Ett vanligt tema som jag har sett genom skapandet av moderna medier är användningen av svarta läderkläder på vikingar, vilket inte alls skulle ha varit fallet under vikingatiden. Svart var en mycket svår färg att producera och underhålla under dessa tider, så de flesta av vikingarnas kläder var färgglada. Ull och lin var de mest använda materialen, tillsammans med vävda detaljer på klänningar och toppar. Det som tillverkades i läder och skinn var främst skor, mössor och skärp. Tillsammans med media och moderna tolkningar ur en monoteistisk religiös synvinkel; Det finns också denna vanliga tanke om att Oden var den främsta guden för dyrkan. Av arkeologiska fynd i form av Mjölnirhängen och runstenar verkar det som om Tor har varit den främsta guden för dyrkan under vikingatiden.
Vikingarna var inte mer eller mindre verkliga än du och jag, de var också bara människor som försökte klara sig och behålla syftet. Den stereotypiske, mystiske, långskäggiga mannen, som svingar en yxa för att besegra sina fiender är lika verklig som de otaliga mammorna som håller sina barn i sina knä, medan fäderna tar en stor tugga av sin första måltid för den dagen, medan solen stiger sakta österut. Människor är inte tvådimensionella, och det har de aldrig varit. Och de flesta av oss är just det, människor.
Sista ord från författaren
Den här artikeln skrevs 2023, vilket innebär att all information i denna artikel kan komma att ändras. Frågor vi är ett arkeologiskt fynd ifrån att få svar på; kan vara precis runt hörnet.
Jag kommer att publicera alla källor som används för att skriva denna artikel, varav några är på svenska och inte engelska. Målet med denna artikel är att ge en rättvisande och informerad bild av vad runorna är, hur de har använts och vilka människorna under vikingatiden i Skandinavien var. Jag har varit transparent med vad som är känt och vad som är omöjligt för oss att veta. Alla spekulationer och teorier förklaras som sådana, och det bör tas i beaktande att dessa teorier kanske inte är de sanna fakta.
Jag vill tacka alla er som har tagit sig så här långt – Skål och tack för er tid.
Hälsningar – Elin aka MooseLady
Källor
https://historythings.com/archaeologists-might-found-worlds-oldest-writing-bulgaria/https://www.raa.se/publicerat/9789172095755.pdf
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1331312&fileOId=1331313
https://www.worldhistory.org/image/8938/vimose-comb/
http://www.christerhamp.se/runor/gamla/dk/dkfyn19.html
https://www.raa.se/kulturarv/runor-och-runstenar/runskolan/skriva-och-lasa-runor/
https://www.raa.se/kulturarv/runor-och-runstenar/att-lasa-runor-och-runinskrifter/
https://historiska.se/upptack-historien/foremal/kylverstenen/
https://www.raa.se/kulturarv/runor-och-runstenar/runskolan/runor-efter-vikingatiden/
https://www.raa.se/runinskrifter/sri_vastergotland_b05_h05_text_2.pdf
https://spraktidningen.se/2019/08/lonnrunor-fick-folk-att-borja-lasa/
https://www.raa.se/2019/09/skolklass-loste-runornas-gata-far-riksantikvarieambetets-fortjanstmedalj/
https://digitaltmuseum.se/021016470703/runkalender-kalendern-ar-troligtvis-en-svensk-uppfinning-och-anvandes-framst
https://www.raa.se/2023/01/experten-om-rekordgamla-runstenen-forskningen-far-omvarderas/
https://www.ungafakta.se/vikingar/vardag/klader/
https://poddtoppen.se/podcast/1055815193/bildningspodden/107-runstenar
https://www.raa.se/kulturarv/runor-och-runstenar/runskolan/sprak-bilder-och-farg/
https://valhyr.com/blogs/learn/the-runes
Personligt besök på Lödöse museum
Nordisk runläsebok, Rask, Lars, 1996
Runor, Mästarens handbok, Enoksen ,Lars Magnar, 2015
Vikingarnas egna ord, Enoksen, Lars Magnar, 2003
On the Origin and Early History of the Runic Script, Typology and Graphic Variation in the Older Futhark, Odenstedt, Bengt, 1990
Viking Art, Graham-Campbell, 2013
Vikingaliv, Harrisson, Dick, Ekero Eriksson, Kristina, 2007
En svensk historia från vikingatid till nutid, Berggren, Lars, Greiff, Mats, 2013
Arkeologi i Norden 1, Burenhult, Göran, 1999