Smaka på vikingatidens maträtter

Observera att denna bloggartikel är skriven på engelska, och sedan översatt till svenska med Shopifys egna automatiska verktyg. Det gör att texten kan vara svår att förstå i denna översättning. Om du vill läsa originalinlägget istället finns den här. 

8 minuters läsning

Introduktion

De människor som levde i Skandinavien under järnåldern kallas ofta för vikingar och deras period var vikingatiden. De var välkända för sina sjöfarts- och handelsresor samt sina räder på andra folks territorier. Vikingarna hade också en rik kultur, med olika former av konst inklusive smycken, mynt och klädstilar som idag kan ses på museer. Vi lär oss mer och mer om våra förfäder genom arkeologisk forskning.

Mat var förstås en stor del av en vikingas liv som det är för oss idag. Det användes inte bara för att ge näring till deras kroppar, utan också en social händelse. Utan alla moderniteter vi har idag var vikingarna tvungna att bevara mat så att de kunde använda den senare när tiderna var svåra – och tro mig, tiderna var svåra under vikingatiden!

Om du vill kanalisera din inre viking, följ med i den här artikeln och lär dig hur du gör autentiska vikingarätter som tar dig närmare och ger dig en bättre förståelse för en vikings liv!

Vikingadieten: En översikt över deras matingredienser

Vikingadieten bestod av mat som de kunde odla, plocka i naturen, jaga eller hålla som boskap och deras biprodukter. Här är en lista över vanliga ingredienser i vikingadiet:

• Fiskar och andra havsdjur. Dessa spelade en viktig roll i deras kost och åts i de flesta områden. Fisk åts både färsk och konserverad.
• Mejeri. Mjölk från nötkreatur, får och getter åts i olika former som smör, ost eller surade. En syrad produkt som troligen har ätits kallas "skyr" och är en tjock yoghurt. Skyr nämns också i sagorna. Färsk mjölk sågs förmodligen som en lyx och var inte en del av den dagliga kosten. Smör, späck, märg, ister och möjligen olja från hampa, lin och kamelia var huvudfetterna för matlagning.
• Flingor. Spelade en viktig roll, särskilt i södra Skandinavien. Fram till järnåldern var vete den gröda som dominerade. Men på grund av klimatförändringarna var korn den dominerande grödan och vete blev en "högstatusgröda". Två nya grödor kom under järnåldern: Havre och råg. Av dessa grödor gjorde de gröt, öl och bröd. De två första är vanligare än bröd. Brödet betraktades som en symbol för rikedom och välstånd.
• Grönsaker. På grund av klimatet var möjligheterna att odla grönsaker i de norra delarna begränsade men grönsaker spelade en viktigare roll i söder. Ärtor och bönor, kål, kålrot, grönkål och purjolök till exempel. Även vilda växter användes som vit gåsfot.
• Frukt och bär. Eftersom socker inte var tillgängligt i norra Europa under denna tid var frukt och bär den enda sötmakällan, förutom honung. Honung var den mest sockerrika som fanns men var dyr. Även om honung nämns som en ingrediens i en exklusiv rätt i en berättelse om drakdödaren Sigurd, användes den med största sannolikhet främst till mjöd. Bär kanske inte användes som sötningsmedel men frukt användes i matlagning och bryggning. Fynden tyder på att de bryggt cider och fruktviner. Malt är en fjärde söt ingrediens. Även om det kunde användas som sötningsmedel, var dess primära användning för att brygga öl.
• Drycker. Till skillnad från idag var nog inte vatten och mjölk så vanliga drycker under vikingatiden. Mer troligt var rester från ost- och smörtillverkning: Vassle och kärnmjölk. Öl var också en viktig dryck och en energikälla. Ölet de drack dagligen var svagare än modernt öl och var surare. Under högtiderna serverades mjöd och öl. Festölen var söt och mjödet likaså. Mjöd var exklusivt och uppskattades för sin sötma snarare än sin styrka.
• Kött. Ofta som festliga godsaker, speciellt när de äts färska. Men konserverat kött var också en del av den dagliga måltiden. Vikingar åt kött från nötkreatur, får och getter. Medan dessa hölls huvudsakligen för sina biprodukter, hölls grisar enbart för kött. Häst och höns var också en del av deras diet. Arkeologiska fynd berättar att endast en liten andel av köttet kom från jagade djur och tyder på att fläsk och nötkött var de vanligaste.

Konserveringsmetoder

Vanliga sätt att konservera mat var torkning, rökning och betning. Saltning kan ha använts men var sannolikt sällsynt eftersom salt var dyrt. Två andra metoder som vi kanske inte hittar spår av idag men som kunde ha använts är att lagra maten under jord eller frysa in den på vintern.

• Torkning. Förmodligen den vanligaste och även den äldsta kända metoden för att konservera mat. Grönsaker, frukt, bär, kött och fisk kan torkas. Ute i det fria (I Norge används fortfarande denna metod: tørrfisk) eller på en varm och torr plats.
• Rökning. Kan göras i bastun eller mältningsrummet eller varför inte göra en hybrid genom att torka och röka genom att placera maten nära taket över härden (långhusspis)
• Betning. Kan göras med mjölksyravassle. Denna metod kräver vattentäta behållare så kärl gjorda av trä eller läder användes troligen.
• Underjordisk/Frysande. Att placera maten under jord har samma effekt som ett modernt kylskåp eller källare. Att förvara den utomhus under vintern och frysa in maten är också ett bra sätt att konservera maten.

Dining with Vikings: En titt in i deras hem och resemåltider

När man var hemma var det minst två måltider: "Dagvard" och "Kvällsvard" (morgon/tidig dagmåltid och kvällsmåltid). Sagorna antyder att måltiden på kvällen också var viktig för umgänget. Oavsett om det var gröt, en gryta eller kött som serverades så hade den lagade maten en rökig smak från elden maten tillagades på.

Vikingar är också kända för sina resor och upptäckter. Under dessa resor måste maten vara långvarig, lätt och enkel att tillaga eftersom möjligheterna till matlagning var begränsade. Man kan tänka sig att torkad mat var en vanlig bestämmelse.

Matlagnings- och serveringstraditioner i vikingatida Skandinavien

Maten som behövde tillagas gjordes över elden eller bakades i aska, glöd eller kokgropar. Medan maten lagades stannade folk som gick förbi gärna för att se vad som pågick och utbyta skvaller med varandra och kanske också få lite godsaker. Man kan vara fördomsfull att tro att det var kvinnorna som gjorde maten. Men när man tittar på gravfynden finns det lika mycket matlagningsutrustning i mansgravar som i kvinnliga.

Maten kunde tillagas på olika sätt men kokning var nog det vanligaste. En fördel med att koka är att alla fetter och juicer inte går till spillo.

• Kokning . Keramik eller täljstenskärl var vanligast men i rikare hushåll kunde man hitta kittel gjorda av koppar eller järn.
• Bakning . Ugnar verkar vara sällsynta i Skandinavien under denna tid, men bakning kunde göras i askan, över glöden från elden, på heta stenar eller i kokgropar. En kokgrop är helt enkelt en grop grävd i marken. Heta stenar placerades i gropen och maten placerades ovanpå stenarna. gropen täcktes sedan och maten gräddas inne i gropen.
• Stekning . Detta kanske inte var en vanlig metod men i "mästermyrfyndet" hittades ett galler och det föreslås vara en grill som används för stekning. Stekpannor har också hittats i gravar.
• Stekning . Liksom stekpannor har även spott hittats i gravar, vilket tyder på att maten också rostats. Men med denna metod skulle alla juicer och fetter rinna och droppa in i elden, vilket gör det till en slösaktig metod och förmodligen inte så vanligt.

Maten serverades på brickor, tallrikar och skålar gjorda av keramik eller trä. Och för lagring användes tunnor av trä och läderväskor. Besticken bestod av en kniv, fingrar och en sked. Gaffeln användes inte före medeltiden.

Låt dig inspireras av smakerna från vikingatiden: Recept

Om du är nyfiken på hur det var att äta som en viking, varför inte försöka återskapa några av deras rätter hemma? Nedan är några av våra favoritförslag som tar dig tillbaka i tiden med varje tugga.

• Laxgryta. Vikingarna älskade sin fisk, särskilt lax. Nyckeln till en läcker laxgryta är att lägga till lite saltat smör, vild purjolök, kålrot och äggulor. Glöm inte att strö över färsk dill precis innan servering för en touch av ljushet.
• Ärtor i en påse. Detta är en enkel men smakrik rätt som är perfekt för dem som älskar smaken av traditionellt nordiskt kök. Lägg torkade ärtor, timjan och vild purjolök i en påse och lägg i en kastrull med kokande vatten innehållande middagskött. Genom att göra det kommer ärtorna att absorbera alla köttiga smaker och skapa en mättande måltid.
• Birka Bröd. Enkelt men läckert, vikingabröd gjordes av torkade ärtor, kornmjöl och en nypa salt. Servera med en skål soppa för en klassisk vikingaupplevelse.
• Hasselnötsgodis. Tillfredsställ din sötsug med en smak av vikingatida välstånd. Hasselnötter, ägg, honung och mjöl blandas i små kakor, ca 1,5 cm tjocka. Torka kakorna långsamt i en panna för en efterrätt som får dig att vilja ha mer (Användningen av honung på något sätt var ett tecken på rikedom och det är mest troligt att denna hasselnötsgodis serverades på de mest framstående festmåltiderna).

För fullständiga recept på vikingamåltider som du kan göra själv i bekvämligheten av ditt kök kan jag varmt rekommendera boken "En tidig måltid - En kokbok från vikingatiden & kulinarisk odyssé" av Daniel Serra och Hanna Tunberg.

Slutsats

Efter en lång och jobbig dag på gården samlades vikingar för att koppla av och umgås i det långa huset genom att dela mat och dryck. Maten som serverades var ingredienser som de kunde odla, plocka i naturen, jaga eller behålla som boskap och produkter de kunde göra av boskapens biprodukter. De hade också en mängd olika tillagningsmetoder men kokning och bakning var med största sannolikhet populärast, men för vardagliga måltider och fester. För dem som vill uppleva smakerna från vikingatiden finns det en mängd olika recept att prova i bekvämligheten av ditt eget hem. Med en bättre förståelse för deras matkultur kan vi få en större uppskattning av våra vikingatida förfäder och deras kultur.