Denna dikt är inspirerad av den eviga kampen mellan järnekens kung och ekens kung som utspelar sig varje sommarsolstånd, i olika nyhedniska traditioner. Wicca är en av dem. Denna dikt börjar i Litha – sommarsolståndet på Årets hjul.
I Lithas gyllene eldsken,
Stävar Ek- och Järnekens kungar,
En evig strid de engagerar,
När sommarsolståndet blad vänder.
Ekens kung står stark och mäktig,
Hans solbelysta krona, ett strålande ljus,
Han regerar med värme och livfull kraft,
Genom långa dagar, naturens finaste timme.
Järnekens kung, mörk och vinterfödd,
Med isig beröring och skuggor buren,
Han reser sig denna ödesmättade dag,
Att hävda sin regim, mörkret i svaj.
Deras kollision ekar i luften,
En tidlös kamp, bortom all jämförelse,
När Ek och Järnek häftigt strider,
Dagens öde hänger på sommarhimlen.
Med spänd förväntan ser vi på striden,
När solen sänker sig, ger efter för natten,
Järneken triumferar, hans seger nära,
Dagarna blir kortare, mörkret närmar sig.
Ändå inom denna eviga strid,
Årets hjul snurrar i detta liv,
Ty när vintersolståndet anländer,
Ekens kungars styrka återupplivas.
I cyklisk dans, vilar de aldrig,
Ek och Järnek, för alltid välsignade,
När årstiderna skiftar, deras roller utvecklas,
Ett bevis på naturens eviga virvel.
Så, när vi hedrar Lithas flamma,
Omfamnar vi solens eldsflammor,
Vetskapen att Ekens kung kommer tillbaka,
Bringar ljus, när årstiderna skummar.